Inte ett parti i nuet
Skulle vilja kunna tycka till så som jag gjorde när jag var yngre. Verkligen bli arg eller upprörd för någonting jag tyckte var fel, eller brinna för något jag stod för. Jag har knappt tänkt på att det är val snart, och började nästan tänka på om jag skulle orka rösta eftersom att jag bor i Norge nu och att allt verkar så krångligt. Hur kunde jag tänka så? Dels har jag aldrig fått rösta förr, och som jag har stört mig på de som inte ens har tagit vara på sin chans att tycka till. Självklart ska jag rösta. Har kollat på någon dokumentär och läst lite galenskaper om SD, men är inte alls insatt. Ska läsa på lite mer men fyfan vad dumt av en att inte ens rösta. Att inte rösta blir ju som att låta vem som helst vinna, att inget ens spelar någon roll. Självklart finns det antagligen inget parti man kan hålla med till 100% om allt, men de viktigaste frågorna kan man i alla fall gå efter.
Sverigedemokraterna gör mig så otroligt rädd. Eller rädd kanske inte är rätt ord, men med tanke på hur intensiva de verkar vara på att varva nya röster och medlemmar så tycker jag att själva tanken på att de ska vara med i riksdagen (kom igen, och få ha något att tycka till om på riktigt?) tycker jag är väldigt skrämmande. Jag kan självklart tro att en del av de som ska rösta på SD inte är lika galna som många framställs av media och tycker självklart att alla har en rätt att ha en åsikt. Det jag blir rädd för bara är att partiet inte känns helt seriöst om ni förstår vad jag menar. Var och varannan dag får man höra om någon som måste hoppa av partiet för någon osmidigt eller rent ut sagt idiotiskt som sagts eller skrivits. Det blir väldigt mycket förklara sådant som publicerats och som kanske verkat som en bra idé i skrivande stund, och få allt att låta mildare och snällare än vad som faktsikt framställts. Jag såg på en dokumentär där man fick möta flera personer som ska rösta på SD att de inte ens var intresserade över huvud taget av partiets politik, utan snarare verkade väldigt främlingsfientliga, ibland rent ut sagt rasistiska och oinformerade och obildade om sanningsenlig fakta. Flera av de som intervjuades tyckte inte att vad partiet stod för spelade någon roll, förutom att de stod för att de inte ville ha in fler invandrare, och de flesta verkade vara väldigt rädda för invandrare i helhet, det trots att majoriteten av dem bodde i områden med nästan inga invandrare.
Ett parti väljer inte hur deras anhängare ska vara eller vad de ska stå för, men just i detta fall känns det som att så mycket rädsla och fördomar finns bland väljarna till SD. Även fast det finns klar och tydlig fakta som motsäger sig så mycket av det som SD:s väljare står för, så har man redan bestämt sig, och allt detta gynnar självklart SD i slutändan, ett parti som inte ligger i tiden.
När jag läser en del uttalanden utav människor av rasistisk åsikt vill jag bara blunda och när jag öppnar ögonen igen så ska allt vara borta, för det känns som ett skämt, att det inte kan vara allvar.
Något som SD däremot kan välja är hur de får med fler personer till partiet. I samma dokumentär som jag diskuterat tidigare så fick man se hur en partirepresentant åkte över till Gotland för att starta upp SD även där. De människor som samlats för att höra på vad representanten hade att säga hade mest lust att diskutera lokalpolitik, och inte konstigt det, eftersom att Gotland förmodligen är det minst invandrartäta området i hela Sverige. Trots det tyckte denna person från SD att de absolut kunde starta upp ett SD på Gotland och få med massor av människor till SD, som alltså skulle rösta för invandrarfientlighet men sedan hemma bara sitta och engagera sig i sådant som rör deras egna vardag och liv, alltså inte alls sådant som partiet i helhet skulle kunna ha något med att göra alls, någon gång.
Jag blir skrämd, rädd, irriterad och faktiskt förvånad över hur mycket fördomar som finns. Alla har fördomar, men att sedan låta det gå så långt som att människor som låter fördomarna gå till starka åsikter och sedan till handling, och hela tiden se allting genom två små kikhål, att de människorna ska få sitta där och rösta på hur vi har det, hur våra barn ska ha det, hur saker ska utvecklas (eller kanske inte...) tycker jag är helt sjukt.
Ta mig inte för en psykopat nu, men att bara för en liten stund låta allt vatten i hela Sverige bli smutsigt. Låt det falla bomber över dina släktingars hus och över ditt jobb någon gång i veckan. Låt dina närmsta hamna i arrest för en politisk åsikt de har. Låt just dig och dina familjemedlemmar få en chans att fly till ett annat land där denna orättvisa inte finns, du kan inte förstå att just du fick överleva, att du fick chansen till ett nytt liv. Låt just du bli nekad ett jobb i det nya landet, eftersom att blond och blåögd, är man det så måste man ju vara allmänt blåst. Och dina vanor och traditioner, varför ska du hålla på med sånt när det redan finns en livsstil på det nya stället? Låt till sist beskedet komma om att njae... den här underbara platsen utan soldater eller bomber, det landet tyckte att faktiskt så har vi redan så mycket folk här, och här ska inte du komma och vara i vägen och ta upp plats, bostad och jobb. Tillbaks till eländet, du har väl ett eget land? Kan du inte bara åka hem?
Nutid.
Sverigedemokraterna gör mig så otroligt rädd. Eller rädd kanske inte är rätt ord, men med tanke på hur intensiva de verkar vara på att varva nya röster och medlemmar så tycker jag att själva tanken på att de ska vara med i riksdagen (kom igen, och få ha något att tycka till om på riktigt?) tycker jag är väldigt skrämmande. Jag kan självklart tro att en del av de som ska rösta på SD inte är lika galna som många framställs av media och tycker självklart att alla har en rätt att ha en åsikt. Det jag blir rädd för bara är att partiet inte känns helt seriöst om ni förstår vad jag menar. Var och varannan dag får man höra om någon som måste hoppa av partiet för någon osmidigt eller rent ut sagt idiotiskt som sagts eller skrivits. Det blir väldigt mycket förklara sådant som publicerats och som kanske verkat som en bra idé i skrivande stund, och få allt att låta mildare och snällare än vad som faktsikt framställts. Jag såg på en dokumentär där man fick möta flera personer som ska rösta på SD att de inte ens var intresserade över huvud taget av partiets politik, utan snarare verkade väldigt främlingsfientliga, ibland rent ut sagt rasistiska och oinformerade och obildade om sanningsenlig fakta. Flera av de som intervjuades tyckte inte att vad partiet stod för spelade någon roll, förutom att de stod för att de inte ville ha in fler invandrare, och de flesta verkade vara väldigt rädda för invandrare i helhet, det trots att majoriteten av dem bodde i områden med nästan inga invandrare.
Ett parti väljer inte hur deras anhängare ska vara eller vad de ska stå för, men just i detta fall känns det som att så mycket rädsla och fördomar finns bland väljarna till SD. Även fast det finns klar och tydlig fakta som motsäger sig så mycket av det som SD:s väljare står för, så har man redan bestämt sig, och allt detta gynnar självklart SD i slutändan, ett parti som inte ligger i tiden.
När jag läser en del uttalanden utav människor av rasistisk åsikt vill jag bara blunda och när jag öppnar ögonen igen så ska allt vara borta, för det känns som ett skämt, att det inte kan vara allvar.
Något som SD däremot kan välja är hur de får med fler personer till partiet. I samma dokumentär som jag diskuterat tidigare så fick man se hur en partirepresentant åkte över till Gotland för att starta upp SD även där. De människor som samlats för att höra på vad representanten hade att säga hade mest lust att diskutera lokalpolitik, och inte konstigt det, eftersom att Gotland förmodligen är det minst invandrartäta området i hela Sverige. Trots det tyckte denna person från SD att de absolut kunde starta upp ett SD på Gotland och få med massor av människor till SD, som alltså skulle rösta för invandrarfientlighet men sedan hemma bara sitta och engagera sig i sådant som rör deras egna vardag och liv, alltså inte alls sådant som partiet i helhet skulle kunna ha något med att göra alls, någon gång.
Jag blir skrämd, rädd, irriterad och faktiskt förvånad över hur mycket fördomar som finns. Alla har fördomar, men att sedan låta det gå så långt som att människor som låter fördomarna gå till starka åsikter och sedan till handling, och hela tiden se allting genom två små kikhål, att de människorna ska få sitta där och rösta på hur vi har det, hur våra barn ska ha det, hur saker ska utvecklas (eller kanske inte...) tycker jag är helt sjukt.
Ta mig inte för en psykopat nu, men att bara för en liten stund låta allt vatten i hela Sverige bli smutsigt. Låt det falla bomber över dina släktingars hus och över ditt jobb någon gång i veckan. Låt dina närmsta hamna i arrest för en politisk åsikt de har. Låt just dig och dina familjemedlemmar få en chans att fly till ett annat land där denna orättvisa inte finns, du kan inte förstå att just du fick överleva, att du fick chansen till ett nytt liv. Låt just du bli nekad ett jobb i det nya landet, eftersom att blond och blåögd, är man det så måste man ju vara allmänt blåst. Och dina vanor och traditioner, varför ska du hålla på med sånt när det redan finns en livsstil på det nya stället? Låt till sist beskedet komma om att njae... den här underbara platsen utan soldater eller bomber, det landet tyckte att faktiskt så har vi redan så mycket folk här, och här ska inte du komma och vara i vägen och ta upp plats, bostad och jobb. Tillbaks till eländet, du har väl ett eget land? Kan du inte bara åka hem?
Nutid.
