Nej
It's like forgetting the words to your favourite song,
You can't believe it -
You were always singing along
It was so easy and the words so sweet
You can't remeber, you try to feel the beat
You can't believe it -
You were always singing along
It was so easy and the words so sweet
You can't remeber, you try to feel the beat
Jag är rädd för att det alltid kommer kännas så här. Jag är rädd för att alltid vara trött. Jag är rädd för att aldrig ha ork. Jag är rädd för omvärlden, jag är rädd för mig själv.
Jag är inte glad. Jag är inte ledsen. Jag är inte olycklig. Jag är inte lycklig. Jag vet hur mycket allt omkring mig betyder... familj, vänner, hälsa, jobb. Just nu kan jag bara inte känna nåt, ingenting överhuvud taget. Jag vågar knappt lämna mig med mig själv, hjärtat börjar slå så otroligt fort och jag vet inte hur jag ska få stopp på tankarna som bara pumpas ut i mitt huvud, som får mig att oroa mig för allt, som aldrig får mig att koppla av. De där tankarna blir nästan som onda andar. Tror att det är därför jag inte kan sova eller bara göra ingenting, jag ser på tv-serier, läser eller kollar på film hela tiden när jag är själv, för att slippa tänka.
Ingen annan kommer kunna göra något åt detta. Och jag vet inte hur man gör. Världen känns inte mörk och inte ljus... bara grå.
Kommentarer
Trackback
